Nu har vi avverkat några jaktprov.Isac startade i Alavus 29.8 i öppenklass . Provet började med en dirigering och sedan en svår dubbelmarkering i tung terräng . Det var inte Isacs dag . Jag fick honom inte dirigerad och han missade den ena markeringen så för vår del var provet ganska snabbt över .
Men igår 6.9 startade jag med både Isac och Venla i NKL och ÖKL . Och vilken dag det blev . Här svävar jag ännu på mina moln och njuter . Venla gick ut först . Lugn som alltid . Blev lite orolig att hon skulle vara "för " lugn men hon utförde alla moment jättebra och fick ett första pris så nu flyttar hon upp till ÖKL . Sedan var det Isacs tur att visa vad han går för . Var lite rädd att han skulle "explodera" efter att ha suttit i bilen halva dagen men det gick vägen det också . Han tömde både torra och våta söket på en gång och dirigeringen gick riktigt bra . Dubbelmarkeringen i början gick bra den också . Så nu har Isac sin etta i ÖKL .
Känner stolthet över mina duktiga hundar men även stor ödmjukhet ; det är inte bara att släppa ut hundarna med kommandot "sök" och tro att de ska fixa resten . Det som även behövs är en slags "vi-anda" mellan hunden och mig , "du och jag , vi klarar det här tillsammans" . Det bara känns så fint , nästan kryddat med lite sentimentalitet . Det känns som om man skulle vilja tacka sin hund .
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar